.

 

jaa varför äter jag tårta på en torsdagkväll tänker ni. för att jag ville, och kunde! tillslut! hade nämligen inte ätit en enda föda sedan klockan typ fyra eftersom Anton inte hade skickat nåt sms om att han va framme i Tyskland. 

 

alltså hör ni töntet i mig? men det skiter jag i. skiter i allt förutom det mesta. jag kan väl lika gärna denna kväll berätta att jag av naturen är en väldigt orolig individ. det kan liksom bara räcka med att jag ex vet att mamma är i källaren men inte svarar första eller kanske andra gången jag ropar på henne. då tänker jag direkt att det har hänt henne någonting, och får en äcklig känsla i bröstet. 

 

när jag var liten lät jag inte ens mamma gå ut i tvättstugan själv. när jag började första klass var mamma med mig konstant i fyra veckor. alltså på alla lektioner. ända tills jag slutade. det är väl inte många barn som har sina mammor med sig till skolan i fyra veckor? detta skedde endast alltså för att jag var orolig för att det skulle hända mamma något medan jag var i skolan. hahahaa asså. stackars mig. och varje gång mamma eller pappa var tvungna att åka någonstans var de även tvungna att ringa när de var framme annars grät jag. 

 

har aldrig fattat såna människor som ba typ, jamen hon har säkert stannat på vägen hem från affären och pratat med någon hon känner! ex om en person inte kommit hem fastän denne skulle kommit hem för längesen. JAG inbillar mig GENAST det värsta. att en olycka skett blabla. VILL dock ej va sån. för man tjänar ju verkligen inte ett piss på att oroa sig över saker. 

 

så att jaa, har la haft en liten klump i mitt arma bröst under den här dagen. men nu är Anton framme meddelade han, och då blev jag plötsligt hungrig.