mitt samhällsblock. allt jag antecknat låter helt orimligt när jag läser och jag hatar att inte fatta. att man måste plugga in alla komplicerade meningar ordagrant i huvudet.
mamma har värsta idén hon vill verkställa. hon vill rista in fina och roliga ord i våra tegelplattor som sitter över köksbänken. hon tycker det är en utmärkt affärsidé men jag undrar om man inte tröttnar. se samma ord varje gång man diskar. veta exakt var de sitter. det kanske till och med är lame.
just nu målar hon en möbel. vincent spelar på sin elgitarr. pappa är i vadstena. jag pluggar. vår familj är ofta utspridd i olika delar av huset och vi har inte ofta kontakt med varandra förutom när vi äter.
har inte tid och skriva skit.
