.

jag saknar min bror.

tomheten. finns liksom ingen som retar mig eller någon som är jobbig eller någon som ligger i underläge här i familjen (haha -.-)
han är ganska fantastisk. jag älskar nog min bror ändå. synd att vi i princip hela våra liv har varit tjuriga på varandra.
nejdå. men ofta. 
synd att han växer så himla snabbt. snart får han basröst, skaffar tjej och jag kommer inte att ha samma kontroll över honom längre.

han kommer att bli en bra kille. han kommer bli bästa pojkvännen ever. 
för han bryr sig. mer än vanligt. ibland kan han ringa till mamma bara för att tala om för henne att han älskar henne. han oroar sig för andra och vill inte att något dåligt ska hända. 
för ett halvår sedan blev han inte tillsammans med en viss tjej för att mamma bad om det. hon tyckte nog han var för liten. kommer ihåg att han sa att han inte ville göra något som mamma inte mådde bra av. 
han är duktig på nästan allting. han är musikalisk. han är sportig. han är duktig i skolan. han är söt.
han borde tycka att jag är så himla gullig som sitter och helhjärtat skriver det här inlägget om honom.

han konfirmerar sig nu och jag vet att han har det hur bra som helst. har själv varit där. grät ihjäl mig när jag skulle åka hem.
Vincent kommer också att gråta. för att han är sån. han är så sjukt känslosam överallt. han bryr sig.

jag älskar dig och jag erkänner att jag borde uppskatta dig mycket mer än vad jag redan gör.
när jag åker till Öland nästa vecka kommer jag gråta.