på torsdagar kan jag som sagt välja mellan att ta tidiga bussen och vänta i några år på att lektionen ska börja. själv. ensam. nåt jag hatar.
eller ta den sena. hets gå till skolan, komma försent och få en besviken blick av sven. jag har valt det andra alternativet varje gång.
blev extra stressad när en hel skolklass var tvungen att just ta den bussen jag var på och där satt jag 09.05. tio minuter tills jag skulle börja. hade ju inte varit några problem om sven hade haft lite hjärta och tycka det är helt okej att jag kommer några minuter senare. men den där blicken, och alltid någon sarkastisk kommentar på ett dumt sätt ska han jämt hålla på med.
idag sa jag till och med förlåt för att jag kom försent. då sa han du kommer försent medvetet. jag kände mig som världens sämsta människa.
nu är det seriös djupläsning och jag kommer, eller jag måste, hålla mitt huvud och mina tankar i böckerna hela kvällen. brukar bli så att mina ögon råkar fastna vid simpsons, one tree hill, vad som. så tänker jag att men jag ser bara det här avsnittet sedan börjar jag på allvar. den proceduren brukar tyvärr fortsätta hur lång tid som helst.
nu ska det ske. ingen tv. fast att jag tycker det är mer avslappnande när man pluggar.
