I love you so much

 
idag har det jobbats utav bara helvete, och jag KAN fortfarande inte förstå mig på detta TYPISKA syndrom som vår snabbmatsrestaurang, med flera säkert, har.
 
varför kommer alla folk samtidigt? varför kommer tusen bilar samtidigt? varför kommer det ingen på två timmar och sedan plötsligt en hel buss plus människor plus bilar plus stora folksamlingar.
 
och alltid en kvart innan jag ska sluta.
 
idag dock var vi ett härligt järngäng som kämpade som as och därför gick allt snabbt och jag fick sluta i tid vilket jag verkligen ej hade i tanken. det är så det ska va. fokus pepp och hårt arbete men samtidigt ha roligt med en bra stämning.
 
nu är jag värd en tjejkväll.

Kommentera inlägget här :