Ett hej från slavarbetaren

konstateranden efter min första arbetsdag:

- jag förstår inte hur jag ska orka det här. efter EN dag vill jag dö.

- hur kan morfar ha stått ut med att jobba som målare fem dagar i veckan 52 år i sträck?

jag: har du aldrig tyckt att det här är tråkigt?
morfar: nej.

man gör ju samma sak hela tiden.

- musklerna i vänsterarmen lär ju bli stora dock. måla skrapa tvätta sju timmar varje dag måste väl sätta spår.

- lite stolt är jag trots allt för jag latade mig aldrig och gjorde hela tiden mitt bästa. längtar som en törstig åsnemamma efter känslan jag kommer ha dagen jag inte jobbar längre.

kommer skriva och klaga mycket mer nån annan gång.



fett coolt hus var det vi måla i alla fall. inomhus kändes som Harry Potter kunde bott.
YES JA UTAN TVEKAN. nu har en lagavslutning att gå på också.

Kommentera inlägget här :