med jeans och tröja, smink och trassligt hår.
vaknade av ett gällt svampbob-skratt på tvn klockan åtta.
vem är uppe om inte min bror! å! sooov säger jag bara.
kände hur jobbigt det var att jag inte var typ, nyduschad och att jag inte hade pyjamas på mig.
jag behövde frisk luft, går ut och glömmer skorna.
utbrister "aaaah kallt kallt kallt! kallt!" ungefär.
en tant kommer gående.
jaaaa-aa. eller hur. jag vet inte hur många gånger jag har råkat ut för just, tant-tragedier.
hon tittar i vilket fall på mig och undrar varför jag inte har några skor på mig.
ja sa sanning. att jag glömde.
hon ger mig värsta bitch-skrattet och går lite katigt därifrån med sin rollator.
då känner man att, vad håller på att hända med världen?
ska alla tanter bli världens nya katiga karaktärer?
ska de ta över alla "I know u love me" fraserna och typ räkna med att de styr över allt och alla.
döm dem inte efter deras snälla och hjälplösa ansikten.
jag skapar armé.