.

hej.

jag är hemma och allt är skit.

nae, men den här skoldagen var skit.

idag fick vi reda på vilka klasser vi skulle gå i.
jag vet inte om det är självklart bara för att det är jag. men jag hamnade SJÄLV i samhäll/natur-klassen och de fem andra tjejerna jag är kompisar med hamnade i en annan klass.
vilket resulterade att jag blev satt i ett rum med ca 25 personer som var helt annorlunda jämfört med mig.

jag bara frågar, hur tänker man?
om en lärare vet att jag känner fem andra tjejer sätter han väl inte mig själv i en klass tsm med folk som har valt natur?
kanske jag och jenny i en klass och några i den andra men SJÄLV!
det enda jag krävde från den där skolan var att jag skulle få hamna med jenny för att vi jobbar bra ihop och för att vi har känt varandra aslänge.
det enda jag krävde vad det enda de inte uppfyllde.
grejen är att, det finns en annan tjej som har samma problem som jag. hon går i den andra klassen och vill byta till min klass för att hon har alla kompisar där.
jag tänkte, men då kan vi byta klass! bra!
vad säger läraren.

"okej, jag har hört vad ni har sagt. vi får väl prata om det, men förvänta er ingenting. förvänta er att det kommer att bli såhär och att ni får gå i de klasserna vi har satt er i"

va bara TYST! varför satte du mig själv i en klass för! varför satte du den andra tjejen själv i den andra klassen!
varför kan vi inte bara byta! då slipper jag åka hem från skolan och må skit.
j*vla man.

a. det kändes ju bra.
om jag hade varit lärare hade jag åtminstone försökt att sätta mig in i situationen och sagt
"vi ska göra allt vi kan för att det ska bli bra."

alla håller med mig om det här förutom han.
jag ringer rektorn.

hej.



kära tor. ge den där mannen den där minen så ger han sig nog.