.

"Innan den där regnruskiga tisdagskvällen i april gick mot sitt slut hade jag en pojkvän som jag älskade mest i världen. Vi hade träffats senast på dagen. Ungefär vid tolvslaget. Innan vi skildes åt drog han mig snabbt och smidigt intill sig, satte sin högra hand runt min nacke och kysste mig sådär sjukt äckligt jävla bra. Så att vartenda existerande hårstrå på min kropp restes till skyarna. Och jag blev knäsvag och tänkte ”hur kan han vara så perfekt?” och ”jag är lyckligast i världen!” och bla bla. Sen spatserade jag hemåt på rosa moln. Till min lägenhet som jag hatar allt med förutom den fina utsikten från balkongen på kvällarna." 

äckligast i månaden känner man sig när man har mens. 
när jag går igenom alla olika punkter på det gröna franskapappret kan jag det mesta. ändå känns det som att jag inte kan låta det va. det är ju dumt.

klockan åtta ska vi till mormor iaf.